tisdag 14 april 2009

Åsa: Ja man ska väl vara glad åt det lilla?

Var på Viktis idag och vägde mig, hade tappat 0,3 kg. Det är väl bra med tanke på att det varit påsk kanske ni tänker. Men nej...

Det var två veckor sen jag vägde mig, sedan dess har jag inte syndat något. Innan påsk tränade jag 3 dagar i rad och samlade ihop 15 poäng till påsken som jag skulle synda för. Sen pang, något hände. Jag har tappat matlusten totalt, åt väldigt lite i helgen. Det värsta jag kan drämma till med är att jag ätit 2 msk bearnaisesås (hur stavas det???) och det är ju inget att tala om egentligen. Men att träna och samtidigt inte äta, det blir bakslag. Kroppen säger ifrån och straffar en med att totalt stanna i viktminskningen.

Har inte lärt mig än hur man hanterar sina aktivitetspoäng vid hård träning. När man varit så duktig och tränat vill man inte direkt äta upp dem, man vill ju att kroppen ska fatta att den tränat och kasta bort en massa fläsk. Min kropp funkar inte som jag vill. Jag funderar på att rösta ut den, ge den min svarta kamel, frysa ut den. Den samarbetar inte med mig och jag har lessnat, jag byter skinn.

Så hörru kroppen, om du läser det här. Det är inga tomma hot. Om du inte går ned minst 0,5 till nästa vägning så lämnar jag dig! Jag byter till en trevligare och tunnare kropp. Så det så!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar