Det har nu gått ca 4 veckor sedan jag var på mitt gym, en vecka sedan jag sprang några kilometer på löpbandet och ca 10 timmar sedan jag åt en onyttig måltid.
Såhär blir det, som jag har skrivit förr, så fort jag bryter mina mönster. Och nu håller vi på att renovera vår nya lägenhet vilket gör att jag inte är på hemmaplan och det ser jag som en ursäkt att inte hålla varesig diet eller träning.
Jag har inga hålltider för matintag, inget resonemang ur näringssynpunkt och rör mig definitivt inte mer än vad jag absolut behöver.
Idag ska jag gå till Viktväktarna med huvudet sänkt i skam. Jag ska ta allting de säger som en personlig förolämpning. Jag ska ta mig i kragen och komma tillbaka.
Som fågeln Fenix ska jag resa mig ur fettet och flyga mot våren.
Ångest.
p.s Jag ÄLSKAR Nina Hemmingsson.(...det är alltså hon som gör serierna. Jag är inte lesbisk.)
Flyg, lilla fågel. Flyg.
SvaraRaderaKom igen, du klarar det, det vet du... Lycka till.
SvaraRaderaVet du det känns! Själv har jag varit där tidigare och nu återigen där.. och letar efter lösningar till mig själv i böcker och hos människor jag tycker om. Vill ha bot på detta elände. Jag är handlingsförlamad och kommer inte en meter längre. Gör det jag måste för att kunna överleva. Gör saker som skadar mig som att snusa, dicka dåligt mm för att få slut på eländet. Egentligen är vi som växter ...vi växer men jag känner mig mer som en sten som inte ändrar sig. Jag vill vara en växt igen. Jag vill komma vidare och se ljust igen. Har du något bot på denna ångest? Kram Emy
SvaraRadera