Jag är jäkligt bra på att ljuga för mig själv. Man kan säga att jag nog är den bästa lögnaren jag vet. Speciellt när det kommer till min vikt. Om jag inte erkänner för mig själv vad jag väger, så väger jag nog inte det.
Det är därför jag inte har skrivit på ett tag. För jag skämdes så och ville inte erkänna att jag har gått upp i FLÄSKVIKT SOM EN VIDRIG ÄCKLIG GRIIIIIS SOM DALLRAR!!!!
...eller med andra ord, förra veckans vägning slutade på ett 0,9+....och det ville jag ju som int erkänna för mig själv. Så istället så struntar jag i det, som ett skrämt barn som blundar för att få det onda att försvinna.
Jag hade ju i och för sig varit på fest hela helgen och vältrat mig i mat och vin, och som vanligt så kan ju inte jag göra någonting med måtta utan det ska vara 180 frammåt och äta mest mat och fullast vinner!
Så det är klart att jag fick betala mitt pris på +0,9 på måndagskvällen. Dock visste jag ju vad det berodde på så jag har inte vart så stressad. Jag är inte så stressad över min vikt överlag, för det är lääääänge till sommaren och beachen! (och ja, så säger man varje år och woops så är det den första juni och man måste ha sina tjockisjeans och kjol hela sommaren för att man är ett fetto)
Men, revanchen kom som ett brev på posten!
Jag kan ju inte låta bli att smygväga mig på veckorna och jag såg tidigt i veckan att mina "festarkilon" smälte bort. Men sen hände någonting? När torsdagen började stod det +1.0 på min hemmavåg...och det bara fortsatte! Mina jeans - som jag vet EXAKT hur lösa de ska vara - satt nu tajt som korvaskinn, och jag blev plufsig och rund i hela kroppen. Det vad då jag kom på det...MENSEN! Detta gissel som vi kvinnor skall genomlida varje jävla månad bara för att man ska va fertil eller nåt?! Vore det intebättre att om man nu vill skaffa barn så tar man ett piller och *PLOPP* ramlar det ner ett ägg där det nu ska vara. Istället för att kroppen ska släppa en äggajävul varje månad och HOPPAS på att man ska bli på smällen! Knepig jävla uppfinning det där med mensen...
Sur som ättika var jag iallfall när jag blev vattenpluffsig mitt i veckan. Men jag gav mig fan på att jag skulle vara duktig under helgen, och det var jag också. Och vilket RESLUTAT det gav!
- 1,7kg!!!!
Helt galet!! Jag är jätteglad!
Och även om man lägger på +0,9 så är det ändå -0,8 =)
Det är ju inte lika bra som Tunnis-Åsa som knäckte till med 1,3! På EN vecka! Hon har haft viktminskning varje vecka sedan vi började! Hon är grym!
Nu får vi se vad denna vecka bär i sitt äggfulla sköte. Jag är just nu den enda östrogenklicken bland en massa karlar på ett annat kontor än det jag brukar sitta på. Så nu måste jag fortsätta jobba innan killarna kommer på mig blogga om mitt kroppsliga daller....
Hopp och hej - smalis tjej!
tisdag 27 januari 2009
Åsa: Måndag 26 januari -1,3 kg + konstiga drömmar
Tjohooo, jag som trodde jag hamnat i en svacka om slutat tappa fett. Men icke! Igår vägde jag mig och vågen visade -1,3 kg, det är lika mycket som jag gick ned första veckan på VV. Nu ser jag fram mot nästa vecka då jag troligtvis kommer under den magsika siffran 70.
Sen inatt har jag drömt att jag skaffat mig en stuga vid havet. Det var asnajs och jag och en hemlig kollega hängde där och gjorde husliga saker. Tror det är Kristina besatthet av Hemnet och lägenhetsköp som gjort att jag drömmer mycket om heminredning och dylikt. Detta är dock bättre än förra veckan då jag pga två kollegor (som fått barn och väntar barn) hela tiden drömde att jag var gravid. Jag födde barn och glömde sedan att ta med mitt barn från BB. Det måste ju betyda att jag inte alls är redo för barn, eller bara att jag är dum i huvet!
Sen inatt har jag drömt att jag skaffat mig en stuga vid havet. Det var asnajs och jag och en hemlig kollega hängde där och gjorde husliga saker. Tror det är Kristina besatthet av Hemnet och lägenhetsköp som gjort att jag drömmer mycket om heminredning och dylikt. Detta är dock bättre än förra veckan då jag pga två kollegor (som fått barn och väntar barn) hela tiden drömde att jag var gravid. Jag födde barn och glömde sedan att ta med mitt barn från BB. Det måste ju betyda att jag inte alls är redo för barn, eller bara att jag är dum i huvet!
torsdag 22 januari 2009
Åsa: När man inte äter har man tid till annat!

Som att jag tex har börjat sticka, möblera om, lägga pärlplattor och lärt mig Flash. Ja, när man inte får äta måste man göra annat, annars tänker man bara på mat. Är inne i en sådan period just nu. Mat, mat, mat. Drömde inatt att jag åt en hel bassäng fylld med mitt favoritgodis sockerbitar. Ni vet sådana där som nästan smälter i munnen, när de är färska dvs.
Det är dags för mig att se två avsnitt av Lost nu och det är så spännande, har fjärilar i magen. Har väntat så länge på detta.
Kanske ska tillägga att jag vann 51 kr på nätbingo idag. Man ska vara glad för de små vinsterna också sade någon vis person någon gång i tiden, har jag för mig!
Jag har dessutom hunnit Simpsoniera mig, bilden föreställer mig på gymet, med 50% av mina katter närvarande.
måndag 19 januari 2009
Åsa: -0,4, attans vad lite!

Tränade idag, det känns bra att göra det på en vägningsdag. Det blev som vanligt crosstrainer plus lite styrka.
Vi bytte Viktväktarställe idag, från Hötorget till Östermalm. Det var som att knalla in i någons vardagsrum, litet och mysigt. Vi fick gosa ned i soffan under mötet och Kristina köpte chips :) Iof bara 2 poäng per påse, men det kändes lite syndigt att sitta där på ett VV-möte och äta chips. Problemet med detta ställe är att det börjar kl 18 med invägning, blir så sent hem och man hinner bli vrålhungrig på vägen hem. Kan lätt sluta som idag, med en inte allt för bra middag. Iof håller man sig på fil och flingor när man äter efter kl 20 på kvällen. Jag lägger mig ju ändå senast 22. Så hungern kommer på morgonen istället.
Köpte såna där goda tuggummin på vgäen hem, de med fyllning. De är ganska bra när man känner sig sockersugen men inte vill äta godis.
Just det, kanske ska tillägga att jag var på två kalas förra veckan och åt tårta på bägge. Sen smällde jag i mig en påse med plockgodis i lördags, lite chips med dip och sist men inte minst bål och vitt vin. Kanske har min lilla viktminskning en orsak. :) Ja ja, nya tag imorrn igen, då jäflar!
fredag 16 januari 2009
Kristina: Fiffel och våg
Jag har kommit lite "ur loopen" när det gäller vv. Det gick så jäkla bra innan jul och sen kom hela jullovet och förstörde allt.

Var det jag som orsakade att vågen gick sönder? Oooppsss.....
Jag härstammar från en sk "matfamilj" och när vi träffas så vad gör vi då? Jo - ÄTER! I abnorma mängder och det är alltid någon slags tävling vid matbordet om vem som har ätit mest. Och nu i julas var inget undantag. Trots att jag var duktig och gick på alla VV möten innan jul och hade värsta planen att jag minsann inte skulle överäta, så flög min goda vilja sin kos så fort mamma dukade fram första lunchen.
Efter två veckor av mat, godis, snacks, nötter, ost&kex, vin och annat smarrigt ställde jag mig på vågen. + 5 kg på två veckor! Det är riktigt bra jobbat tycker jag!
Såklart är det ju så att när det läggs på snabbt, går det snabbt att få bort. Men det har tagit ända till dagens datum att komma någotsånär nära det som jag vägde in mig på sist på VV enligt vågen hemma.
Iallafall så vad jag och gjorde en vägning igår på ViktVäktarna. Egentligen så har vi måndagar som vägningsdag, men då jag var och skrev kontrakt på en sjukt läcker lägenhet i innerstan, fick jag ta mötet som var igår, torsdag, istället.
I den lokalen jag var i igår finns det 2 st vågar. En som är snäll och en som är stygg.
När jag igår blev hänvisad till den stygga vågen (ja, den väger 2hg mer än den snälla vågen) blev det något fel och de digitala siffrorna snurrade upp och ner och stannade tillslut på en MYCKET givmild vikt. Så pass bra att jag faktiskt protesterade att det kan minsann inte stämma. Så jag fick väga mig på den snälla vågen istället. Skillnaden var typ 0.8 kg på de två vågarna.
Förmodligen kommer alla som ska väga sig på den trasiga vågen att bli överlyckliga denna vecka och tragiskt besvikna nästa vecka. Så ska det ju inte vara. De måste verkligen fixa vågen så den inte krossar alltförmånga hjärtan och motivationer.
Iallafall, det jag skulle komma till var att jag faktiskt hade gått ner 0.4! Hur mycket jag nu kan lita på den siffran, det återstår att se på måndag, då den "riktiga" vägningen är!
..Hujeda mig, jag som ska på tjejhelg med godis, mys, vin och film hela helgen.....ser inte fram emot vägningen på måndag. Får nog ta mig ett plus....

Var det jag som orsakade att vågen gick sönder? Oooppsss.....
Åsa: Mmmmm choklaaaa...

Glömde att skriva om mitt nya favoritsnacks. Riskaka med chokladöverdrag. Läste om dessa i viktväktarnas tidning och testade dem igår. Kalasgott till kvällskaffet och kostar bara 1,5 poäng/styck.
Etiketter:
choklad,
gå ned i vikt,
viktväktarna
Åsa: 25 maj smäller det!
Har sedan start gått ned 4 kg. Senaste vägningen i måndags, 12 jan, visade vågen -0,7 kg. Helt Ok. Visade trots allt minus under hela julen. Så man ska inte klaga.
Viktväktarna hyllar sin egen metod då det är så lätt att räkna ut exakt när man ska nå sin målvikt. Om jag inte har räknat helt fel nu så betyder detta att jag når min målvikt den 25 maj 2009. Då har jag räknat att jag kommer att gå ned 0,5 kg i veckan.
Så nu får vi väl se om det stämmer.
Viktväktarna hyllar sin egen metod då det är så lätt att räkna ut exakt när man ska nå sin målvikt. Om jag inte har räknat helt fel nu så betyder detta att jag når min målvikt den 25 maj 2009. Då har jag räknat att jag kommer att gå ned 0,5 kg i veckan.
Så nu får vi väl se om det stämmer.
torsdag 15 januari 2009
Åsa: Rullade runt på mattor och hoppade på bänkar!
När jag var fyra år började jag på gymnastik. Kan ju inte direkt kalla det seriös gymnastik då man egentligen bara sprang runt och hoppade på bänkar och rullade runt på mattor. Men gymnastik var det. Denna sport höll jag på med, mer och mer seriöst, till jag fyllde 17 år. Fyfan vilken vältränad kropp jag hade. Vi tränade 3 dagar i veckan och efter varje 3 timmars träning gick jag på 1 timmes workout. Jobbigt? Nä inte alls, jag var ganska rastlös. De dagar jag inte tränade hängde jag i stallet eller höll på med basket. Under denna tid hade man inte en tanke på att man i framtiden skulle behöva kämpa som en galning för att hamna under kategorin "Normalviktig" enligt BMI-tabellen.
Idag är jag där. Jag räknas som överviktig och har kärlekshandtag lite här och var. Inte fet, inte direkt tjock, utan mer fläbbig. Blekfet kanske. Det finns för många ställen på min kropp som man kan greppa tag i.
Har testat Nutrilett två gånger och har faktiskt gått ned i vikt. Som mest 2 kilo :) Och det är så sjukt tråkigt att hålla på med. Inte alls värt det.
En dag i somras när jag handlade kläder bestämde jag mig. Jag vill inte behöva köpa kläder som döljer de tjocka ställena. Jag vill köpa kläder som framhäver de rätta ställena. Tänk att kunna köpa en tröja som man verkligen gillar och slippa behöva tänka på hur mycket av magen som sticker ut!
I augusti började jag, med Kristinas hjälp, att börja träna. Fick en genomgång av maskinerna på gymet och lite tips och råd. Så numer tränar jag 2-5 gånger i veckan och trivs galet bra med det.
I slutet av november anslöt jag mig till Viktväktarna och gillar det. För första gången märker jag att kilona försvinner. Har gått ned exakt 4 kilo sedan start och beräknas ha nått min målvikt redan innan sommaren.
Vägdagar är måndagar. Varje natt mellan söndag och måndag drömmer jag om att jag äter buffé. En buffé av feta maträtter. Jag drömmer om det, men äter det inte.
Nu ska jag hem och ångkoka grönsaker, vilken fest!
Idag är jag där. Jag räknas som överviktig och har kärlekshandtag lite här och var. Inte fet, inte direkt tjock, utan mer fläbbig. Blekfet kanske. Det finns för många ställen på min kropp som man kan greppa tag i.
Har testat Nutrilett två gånger och har faktiskt gått ned i vikt. Som mest 2 kilo :) Och det är så sjukt tråkigt att hålla på med. Inte alls värt det.
En dag i somras när jag handlade kläder bestämde jag mig. Jag vill inte behöva köpa kläder som döljer de tjocka ställena. Jag vill köpa kläder som framhäver de rätta ställena. Tänk att kunna köpa en tröja som man verkligen gillar och slippa behöva tänka på hur mycket av magen som sticker ut!
I augusti började jag, med Kristinas hjälp, att börja träna. Fick en genomgång av maskinerna på gymet och lite tips och råd. Så numer tränar jag 2-5 gånger i veckan och trivs galet bra med det.
I slutet av november anslöt jag mig till Viktväktarna och gillar det. För första gången märker jag att kilona försvinner. Har gått ned exakt 4 kilo sedan start och beräknas ha nått min målvikt redan innan sommaren.
Vägdagar är måndagar. Varje natt mellan söndag och måndag drömmer jag om att jag äter buffé. En buffé av feta maträtter. Jag drömmer om det, men äter det inte.
Nu ska jag hem och ångkoka grönsaker, vilken fest!
Kristina: Fight the flab!
Innuti mig finns det en smal människa som vill ut!
...eller nja, med tanke på att jag ser ut som två människor bakifrån så antar jag att innuti mig finns säkert MINST två smalisar som vill ut!
Det är inte så att jag vaknade en morgon och upptäkte att jag var lite sådär lagom flet och dallrig, nej nej. Jag har egentligen bantat mer eller mindre sedan jag var 12 år. Iockförsig höll det bara någon dag, då jag snabbt förstod att man inte fick äta glass och var tvungen att dricka tomatjuice. Men sedan dess har det vart en ständig kamp upp och ner. Fasa och lycka. tjockisbyxor och smalisjeansen.
Efter en resa, 2v till Cypern, kunde jag inte längre se mina fötter när jag tittade ner. Magen var ivägen. Då bestämde jag mig för att vara lite seriös och istället för alla egenpåhittade bantningskurer som jag har testat genom åren - faktiskt försöka med något som sades fungera, nämligen ViktVäktarna! (aka Viktis)
Så jag gick med och gick ner. Hej vad det gick! 2,1 kg första veckan och 1,7 kg andra veckan. Detta var typ 2005 men jag kommer ihåg antal kilo per vecka ännu =)
Tror jag gick ner typ 7-8 kg. Sen iddes jag inte mer.
Sen var det lite upp och lite ner och lite upp igen. Sen var jag jättetjock igen. Så sommaren 2007 började jag tokträna. Vaknade på morgonen och tog en morgonpromenad på 60 minuter, sedan cyklade jag till jobbet som var lite över 2 mil. Efter jobbet cyklade jag till träningen och efter träningen cyklade jag hem 2 mil. Detta höll jag på med i några månader. Jag gick inte ner så mycket, men jag blev faktiskt jäkligt smal! (=muskler)
Men sen vart det kallt ute och jag slutade cykla och gymade inte så mycket och eftersom jag inte hade gått ner så mycket så kom ju kilorna tillbaka ganska snabbt. Och min svulstighet också. byxorna blev jättetrånga och det är jobbigt att knyta skorna. Jag blev blekfet och anfådd och ganska äcklig.
Så, efter sommaren 2008 skrev jag in mig på viktis igen. Och jag tappade 5 kg ganska snabbt, mådde skitbra och var aldrig speciellt hungrig. Men sen blev det trist igen och det var svårt att hålla motivationen.
....men då! dam da daaaaaaam! Det var då ÅSA klev in!!
Och med sin piska av TOFU fick hon med mig på mötena igen och det blev faktiskt skojj att lära henne allt om poäng och sånt tjafs.
Så nu är det jag och Åsa som bantar ihop. Den ultimata vänskapen.
...eller nja, med tanke på att jag ser ut som två människor bakifrån så antar jag att innuti mig finns säkert MINST två smalisar som vill ut!
Det är inte så att jag vaknade en morgon och upptäkte att jag var lite sådär lagom flet och dallrig, nej nej. Jag har egentligen bantat mer eller mindre sedan jag var 12 år. Iockförsig höll det bara någon dag, då jag snabbt förstod att man inte fick äta glass och var tvungen att dricka tomatjuice. Men sedan dess har det vart en ständig kamp upp och ner. Fasa och lycka. tjockisbyxor och smalisjeansen.
Efter en resa, 2v till Cypern, kunde jag inte längre se mina fötter när jag tittade ner. Magen var ivägen. Då bestämde jag mig för att vara lite seriös och istället för alla egenpåhittade bantningskurer som jag har testat genom åren - faktiskt försöka med något som sades fungera, nämligen ViktVäktarna! (aka Viktis)
Så jag gick med och gick ner. Hej vad det gick! 2,1 kg första veckan och 1,7 kg andra veckan. Detta var typ 2005 men jag kommer ihåg antal kilo per vecka ännu =)
Tror jag gick ner typ 7-8 kg. Sen iddes jag inte mer.
Sen var det lite upp och lite ner och lite upp igen. Sen var jag jättetjock igen. Så sommaren 2007 började jag tokträna. Vaknade på morgonen och tog en morgonpromenad på 60 minuter, sedan cyklade jag till jobbet som var lite över 2 mil. Efter jobbet cyklade jag till träningen och efter träningen cyklade jag hem 2 mil. Detta höll jag på med i några månader. Jag gick inte ner så mycket, men jag blev faktiskt jäkligt smal! (=muskler)
Men sen vart det kallt ute och jag slutade cykla och gymade inte så mycket och eftersom jag inte hade gått ner så mycket så kom ju kilorna tillbaka ganska snabbt. Och min svulstighet också. byxorna blev jättetrånga och det är jobbigt att knyta skorna. Jag blev blekfet och anfådd och ganska äcklig.
Så, efter sommaren 2008 skrev jag in mig på viktis igen. Och jag tappade 5 kg ganska snabbt, mådde skitbra och var aldrig speciellt hungrig. Men sen blev det trist igen och det var svårt att hålla motivationen.
....men då! dam da daaaaaaam! Det var då ÅSA klev in!!
Och med sin piska av TOFU fick hon med mig på mötena igen och det blev faktiskt skojj att lära henne allt om poäng och sånt tjafs.
Så nu är det jag och Åsa som bantar ihop. Den ultimata vänskapen.

Från vänster: Åsa "Osten", Okänd varelse, Kristina "the pale whale"
Tack Anders!
Första inlägget blir ett tack till vår kära söta kollega Anders vars bidrag namnsatte vår fina blogg. Tack!
/Åsa
/Åsa
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
